Från vår Camilla.

Jag ser tåren som rinner från ditt ena öga, hjärta slår, med smällar så höga. Jag skulle resa över hav och land, allt för att få hålla din hand. Jag känner ett tomrum bara du kan fylla, efter döden vi ditt namn hylla. Tårarna på min kind bränner som den hetaste metall, det var endast du som fick mig på fall. Du i nöden alltid fanns, att du kommer tillbaks finns det nån chans? Du i mina drömmar går, och mitt hjärta du åter får. Du finns alltid i tankarna hos mig, går inte att beskriva hur mycket jag saknar dig. Önskar så innerligt att du vore här, då du var den som jag höll kär!



Från camilla. / N.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0